svårt att sluta ...eller kanske börja
Usch vad jag har dålig karaktär! (Oj, det var en annorlunda "början" på något jag ska skriva.) Men det är helt sant detta med karaktären. Här har jag hela dagen gått omkring och ojjat mig för att byxorna sitter för trångt och det liksom väller över både här och där. Vet att det är resultatet av lång ledighet, för mycket ätande och mjukiskläder och framför allt avsaknaden av rörlighet. Jag älskar att få gå omkring och loda i mjukiskläder och det har tydligen blivit för mycket av det goda lodandet, för mycket av att göra bara ingenting förutom att andas. Så i morse bestämde jag mig. Nu var det dags att börja ett mer hälsosamt liv. För det första: På med jeansen..Känn efter hur det känns och skyll dig själv om det känns trångt och eländigt. Ont ska med ont fördrivas..
Här skulle motioneras, men förstås på lagom nivå (promenad) och nu skulle det bli slut med att proppa i mig en massa onyttigheter. Timmarna innan mitt beslut hade paniken börjat koppla grepp på mig och jag sprang omkring och letade alla gamla bantningsrecept och viktminskningskurer jag visste jag hade undangömda i lådor och skåp. På en hylla hittade jag även en förpackning med Alli. Ja, den där reklamen på tv om det enda fungerande bantningspillret. Jag satt och bläddrade och läste bland dem jag hittade och försökte motivera mig själv till att börja med någon av dem. Ja varför inte prova på Alli när jag nu en gång införskaffat den för dyra pengar från apoteket...nä, det går ju inte. Det är allt för mycket biverkningar. Risk för gaser med eller utan oljig utsöndring, plötslig eller oftare förekommande avföring. Eländes, elände... Hur skulle det gå ihop med skolan som börjar på måndag. Till slut hade jag bestämt mig för att ta den hårda "13 dagars kuren". Den har jag kört förr, faktiskt två gånger till och med och kuren är faktiskt bra..men den är ju också som sagt hård. Men nu skulle det dietas. Det gick ett par timmar och jag började fundera..hmm i morgon ska jag på ...och på måndag. Nej på söndag börjar med dieten, men tills dess gäller det att hålla igen och äta bara lagom mycket och inte allt för ofta.
Vad händer..ja bara ett par timmar senare sitter jag här med dåligt samvete och med mjukisbyxor på. Bredvid mig ligger en tom förpackning dubbeldajm. Så mycket var mitt beslut värt!
Men en sak är jag stolt över: Jag har varit rökfri i 6 månader nu!
Tjing tjong från fröken långkalsong
