Nu börjar jag bli trött på snöandet. Det har kommit närmare 40 cm på ett dygn. Inte för att jag har behövt skotta någon snö, jag har inte heller behövt sopa rent från bilen, men jag har plumsat i snö ända upp till knäna och det var nog. Nu vill jag ha sol! Jag vill, jag vill, jag vill....!
=) Just de orden, jag vill, jag vill, jag vill...påminner mig om min barndomskompis Bitte. Vi bodde på samma gård och vi lekte med varandra nästan varje dag. En dag ville vi handla karra och då Bitte inte fick det hon bad om så ställde hon sig och stampade med ena foten samtidigt som hon upprepade gånger med hög röst skrek fram: jag vill jag vill, jag vill.....men det hjälpte inte. Hon fick ändå inte som hon ville. Samma är det nu med min önskan..inte får jag som jag vill och det skulle nog inte hjälpa att stampa med foten hellre. Snön kommer att fortsätta att falla och det kommer inte att bli snöfritt förrän om 4 månader.
Egentligen är det väl inte själva snön jag har något emot, utan det är de dagar som det snöar som är jobbiga. När jag måste sopa fram bilen och sedan skrapa rutan fri från is..då är det nog ingen som ser skymten av ett leende i mitt ansikte. Däremot när snön ligger, när det har snöat färdigt, så är det bara ljust och vackert och nu har vi den otroligt sköna våren framför oss. Våren, en tid då man kan gräva en stor grop och lägga sig och bara njuta av solen. Jag tillhör inte dem som åker skoter eller skidor. Skidor åker jag endast då vi har friluftsdag på skolan och längdskidåkning står på agendan. Utförsåkning har jag bara provat på en endaste gång när jag var elva år och vi hade utflykt till Dundret. Jag ägde inga slalomskidor, men pappa inhandlade ett par svarta Elan, kanske med förhoppning om att jag skulle få upp intresset för utförsåkning..men nej den utflyktsdagen gjorde nog sitt till att jag aldrig mer provade på utförsåkning, trots att vi har Dundret runt knuten. Vad som hände med skidorna? Ja mina svarta Elan med stålkanter hamnade på soptippen. Då hade stålkanterna fläkts upp och färgen flagnat av den omilda behandlingen de utsattes för under årens lopp.
Det är mycket man vill och önskningar ska man väl få ha.
Slog på TV:n och hamnade rakt in i Robison. Funderade om jag var helt fel, var det lördag idag? Insåg att det fortfarande är torsdag och tv 4 körde ett annorlunda slut denna omgång av Robinson. Deltagarna verkade också vara tagna på sängen. De hade räknat med ett helt annat avslut på tävlingen..men samtídigt förstod de att det bara var att gilla läget. Och så är verkligheten...det är bara att gilla läget. Funderade just på hur många gånger jag varit med om avslut av olika slag. Några har passerat utan att man funderat så mycket över dessa, andra har tagit en hel del energi och ibland även livsglädje. Bland det värsta som kan hända är väl när någon nära mår dåligt och står inför ett avslut. Många av dessa avslut är nya erfarenheter men har man levt ett tag så vet man vad man har att vänta och en sak vet jag med säkerhet, du växer med all erfarenhet och förhoppningsvis blir du klokare.
