Vilse i pannkakan eller rent av i smeten =0?
Tänk om man alltid visste vad och hur man skulle göra. Hur många gånger har jag inte önskat att jag hade någon att fråga, någon som visste svaret på alla frågor och funderingar. Ett telefonnummer att ringa eller en hemlig signal som var min. När jag signalerade, då skulle någon komma. Denna någon, vem kunde det vara...ett medium, ett orakel eller en osynlig hjälpare, min skyddsängel. Ibland är frågorna så svåra så det känns som att endast ett mirakel kan hjälpa. Ibland känner jag mig så liten och vilsen. Ofta upptagen med problem som inte är mina egna. Problem som på olika sätt ändå kan påverka mig och mitt sätt att leva och vara eftersom jag mår dåligt av dem. Tänk så enkelt allt skulle kunna vara...eller skulle det?
Otroligt skönt att det är fredag!
Kommentarer
Postat av: Ann-Catrin
Jag vet ju inte om jag får så värst mycket svar men jag tycker om att meditera. Det får mig lugn och harmonisk. Det enda kruxet är att få sig den tiden för det. =)
kram
Ann-Catrin
Postat av: Anonym
Ibland önskar jag att jag bara kunde stänga av, hålla för öronen och inte orka bry mig..men jag är som jag är, bryr mig om och försöker "hjälpa till". Oavsett så tror jag ändå att mina skyddsänglar hör och gör så gott de kan, fast de kan inte alltid =/
Trackback
